torsdag 29 maj 2014

Jag är tillbaka!

Två och en halv månad har gått sedan sist! Vi har flyttat och fått en bebis och livet börjar gå sin gilla gång här hemma... Theo stortrivs som tur är, jag var rädd att han skulle sakna lägenheten, men icke. :)

Det har varit lite körigt dock. Vi skulle ju flytta in den 20 mars. På morgonen lämnade vi Theo på dagis och gick hem och väntade in flyttgubbarna. När de hade kommit gick allt väldigt snabbt! In med lådor och möbler i lastbilen och iväg! Och jösses vad skönt att slippa bära!!! :)

När vi kom till huset var det full aktivitet med rörmokare och plattsättare... Badrummet var långt ifrån färdigt, men de fick till gäst-toan så vi åtminstone hade en fungerande toa i huset (utan lyse, men det löste sig). Men rörmokaren hade lite oroande nyheter... Han misstänkte en vattenläcka i köket! Han frågade om han fick såga upp en lucka i golvet och kolla. Självklart! Och mycket riktigt, vid altandörren fanns det ett rör som läckte... Så det var bara att ringa försäkringen och anmäla...

Men vi hade grym tur, det var extremt lindrigt och det enda vi behövde göra var att låta rörmokaren byta ut röret, låta det torka (utan fläktar, de behövdes inte) och låta byggarna lägga in nytt golv. Och som lite extra grädde på moset; vi hade tänkt lägga in nytt golv själva innan vi flyttade in, men beslöt oss för att vänta lite. Nu fick vi det gjort åt oss i stället och dessutom på försäkringens bekostnad!

Det dröjde nästan en månad till men så småningom blev även badrummet färdigt. Inte helt utan missöden dock... När vår rörmokare skulle montera duschkabindörrarna, råkade han slå ner en takplafond i glas. En skärva träffade honom rakt på armen och det började spruta blod! Det såg ut som om det var pulsådern som var träffad och det var bara att ringa ambulansen. Nu var det inte så farligt som tur var, det var en mindre åder som hade blivit punkterad och när ambulansen kom hade det nästan slutat blöda. Så de plåstrade om honom och sa han skulle ta det lite lugnt och så åkte de igen.

Sedan fick vi fel blandare till handfaten och fel badkar och röret till takduschen var lite tillknycklat... Så det hela drog ut på tiden lite, men på skärtorsdagen gjordes det sista, då var elektrikern där och kopplade in vårt nya tjusiga bubbelbadkar! :) Från det här:
Till det här:

Lite senare på skärtorsdagen var det dags för nästa tilldragelse. Knappt hade elektrikern hunnit gå hem förrän jag började få värkar! Jag hämtade Theo på dagis, ringde T och sa att han nog skulle ta sig hem från jobbet och ringde förlossningen. När Theo föddes hade jag värkar i ungefär en och en halv timme innan han föddes, och det sägs ju att andra går snabbare, så jag fick förklara för dem i telefon att jag var lite orolig att inte hinna in om de tyckte jag skulle vänta hemma ett tag till.

När Tobbe kom hem packade vi in väskan i bilen och åkte in. Väl inne blev det lite pinsamt, för då kände jag inga värkar alls längre, men enligt CTG hade jag det och när de undersökte mig var jag 4-5 cm öppen. Så vi fick stanna kvar sa de. Det gick några väldigt händelselösa timmar... Vid halv tio sådär var det skiftbyte, så en ny barnmorska kom in och presenterade sig och undersökte mig. 9cm öppen... Dags att ta hål på hinnorna, nu blir det bebis, sa hon hurtigt.

Sedan gick det undan. Hon och en sköterska lade fram grejer de skulle behöva, ca tio i tio tog de hål på hinnorna (fostervatten överallt!!!) och hon sa åt mig att börja trycka på neråt. Hur då, undrade jag, för jag kände fortfarande inga värkar som kunde hjälpa till... Men jag försökte lite halvhjärtat, jag fattade inte hur fort det skulle gå när de väl tagit hål. Några minuter senare kom krystvärkarna (de kändes för övrigt och eftersom jag inte hade känt av några värkar innan så var det ingen som frågade om jag hade velat ha någon  smärtlindring, inte ens lustgas) och 22.06 föddes vår lille Charlie! En liten kopia av storebror Theo...
Fast han klådde storebror med 2 cm på längden och ett halvt kilo i vikt; 51cm lång och 4135g.
Nu är han ju en och en halv månad och utseendemässigt har han blivit sig själv. Nu är han inte så lik Theo längre och vi kan inte riktigt se vem av oss han kommer att likna.




Nu när vi har packat upp (nästan) och bebis är här och vi börjar få rutin på saker, så har jag börjat pyssla lite igen också. Tänkte jag börjar med att visa en dörrkrans till ytterdörren som jag gjorde med stor entusiasm. Sedan tyckte inte T om den, så nu har jag gett bort den i stället. Å andra sidan så ger det mig chansen att göra fler! ;)

Jag gjorde en stomme av hopknycklat (så det blev lite mjukt och gick lättare att forma) tidningspapper som jag surrade med tejp. Jag tittade på ett program som går på femman på söndagsförmiddagarna (Kirstie's handmade Britain) där det var någon som hade gjort de mest fantastiska figurer på detta sätt. Hon använde sig dock av decoupage, medan jag tänkte surra garn...

Jag tog ett tjockt yllegarn och surrade runt, grått i basen och sedan ett vitt och blått lite slarvigt över...

Sist virkade jag lite blommor som jag fäste i en klunga. Jag tror det var dessa som fick T att ogilla den så mycket... Men som sagt, nu har jag gett bort den till någon som uppskattar den i stället och jag får chansen att göra något annat. ;)

Jag tänker mig att jag kommer att blogga lite mer frekvent igen nu, så följ mig gärna! :)
Kram kram

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar